Tänk att hela tre hår har gått. Tre år som både varit de bästa och de jobbigaste åren i mitt liv. Det känns helt sjukt att jag snart har gått ut gymnasiet. Att lämna Sandö kommer vara väldigt jobbigt. Även om det kommer vara skönt att lämna alla pq-formler och derivator bakom mig, så känns det som att jag ska skiljas från min familj.
Att jag började på RäGy var från början bara för att jag vill testa något nytt. Att flytta till en ny ort, träffa lite nya vänner och för att få testa på att bo själv. Själva skolan hade jag inte jättebra koll på mer än att man läser några unika kurser inom brand och räddning, samt att man arbetar i basgrupper. Egentligen så lät inte den biten så lockande, men oj vad glad jag är att jag inte lät det ändra mitt val. Jag är så oerhört tacksam över min tid på RäGy. Jag har träffat så många underbara människor och lärt mig så mycket mer än saker inom skolämnena i sig. Att bo hemifrån med andra ungdomar, läsa en av de svåraste gymnasieprogrammen, tvingas hitta bra sätt att sammarbeta på med lärare och elever samt att själv behöva ta ansvar för sitt skolarbete, har gett mig så mycket. Jag vet att många sagt det innan, men Räddningsgymnasiet är så mycket mer än bara en skola.
Min klass är verkligen viktig för mig. Det är så stor skillnad jämfört med de klasserna jag tidigare gått i. Inte för att de varit dåliga, utan för att man verkligen får ett speciellt band av att leva tillsammans på en ö så som vi gör. Vi alla är så fruktansvärt olika, men accepteras ändå på samma villkor. Alla tillåts att vara sig själva. Det är något av det bästa med denna skolan.
Jag har heller aldrig stött på så fina lärare som jag gjort här. Jag har alltid varit nöjd med dem jag haft innan, men den relationen vi elever har med våra lärare här, är verkligen utöver det vanliga. Jag upplever dem som väldigt engagerade och stöttande. Dörrarna till deras rum är alltid öppna och jag känner att de verkligen försöker inkludera oss i det mesta. Trots att det stundvis varit svårt att förstå varför jag ska ha koll på citronsyracykeln och plancks konstant så uppskattar jag nu i efterhand alla de timmar de fått mig att plugga.
De kunskaper och lärdomar jag fått under min gymnasietid kommer jag bära med mig i resten av livet. Om världssituationen tillåter så kommer jag att flytta till USA nu direkt efter studenten för att arbeta som Au Pair i en amerikansk familj. Efter det så hoppas jag på att kunna studera vidare till läkare. Att jobba utomlands har även det alltid varit en dröm för mig. Nu ska jag ju få min första chans. Men i framtiden hade jag gärna velat jobba för någon organisation så som Rädda Barnen eller Röda Korset. Skolan har gett mig mycket inspiration till olika intressanta verksamheter och jag har förstått att alla kan hjälpa och göra skillnad.
Jag känner att skolans arbetssätt har förberett mig väl inför universitet och ett liv utanför skolan. Nu önskar jag bara att vi kan få komma tillbaka för att ta vara på tiden innan studenten. Jag saknar alla så mycket och hoppas på att vi kan få till ett bra avslut på vår tid tillsammans på Sandö!
Senaste kommentarer